2017-01-19 11:16Pressmeddelande

Ökad optimism om Sveriges ekonomi jämfört med förra året

En årlig undersökning som genomförs i 66 länder visar att svenskarna generellt har blivit mer optimistiska än tidigare när det gäller frågan om 2017 kommer att bli ett år med ekonomiskt välstånd eller ekonomiska svårigheter. Sverige, och framför allt västra Europa, är dock klart mindre optimistiska än världen i stort. Andelen svenskar som känner sig lyckliga ligger på ungefär samma nivå som i övriga västra Europa och världen. Gällande om 2017 kommer att bli bättre eller sämre än 2016 har svenskarna en lika optimistisk syn som världen i stort och en mer optimistisk syn än övriga västra Europa.

En majoritet av svenskarna tror att den svenska ekonomin varken kommer att bli bättre eller sämre under 2017 jämfört med förra året.10 procent tror att 2017 kommer att bli ett år med ekonomiskt välstånd, 64 procent att det kommer att vara ungefär likadant medan två av tio 23 procent tror att det blir ett år med ekonomiska svårigheter. Nettoandelen svenskar som är optimistiska om den svenska ekonomin (andelen positiva minus andelen negativa) har ökat från -47 procent till -13 procent sedan förra året. Detta beror framför allt på att andelen som tror att det kommande året blir ett år med ekonomiska svårigheter har minskat.

  • Befolkningen i västra Europa är generellt sett mer pessimistiska än svenskar. Totalt är 15 procent optimistiska, 37 procent neutrala och 42 procent pessimistiska. Nettoandelen européer som är optimistiska ligger på -27 procent, vilket är lägst av alla regioner som är med i undersökningen.
  • Globalt är en högre andel optimistiska om ekonomin det kommande året. 42 procent är optimistiska, 31 procent är neutrala och 22 procent är pessimistiska. Nettoandelen som är optimistiska är därmed 20 procent. Den region som har högst nettoandel som är optimistiska om landets ekonomi är västra och södra Asien.

En övervägande del av svenskarna känner sig personligen lyckliga med sin livssituation. Sex av tio svarar att de är lyckliga, en av tre är varken lyckliga eller olyckliga medan sex procent känner sig olyckliga. Nettoandelen svenskar som anser sig vara lyckliga (andelen lyckliga minus andelen olyckliga) ligger på 54 procent, vilket är på ungefär samma nivå som förra året.

  • Bland européer svarar drygt hälften (56 procent) att de känner sig lyckliga, en av tre att de varken är lyckliga eller olyckliga och en av tio att de känner sig olyckliga. Nettoandelen som anser sig vara lyckliga är 45 procent.
  • Globalt uppger två av tre (68 procent) att de känner sig lyckliga med sina liv, 22 procent att de varken är lyckliga eller olyckliga och 9 procent att de är olyckliga. Nettoandelen som känner sig lyckliga ligger på 59 procent. Högst andel lyckliga människor finns i östra Asien och Oceanien där nettoandelen lyckliga är 75 procent och de enskilda länder som ligger i topp är Fiji, Kina och Filippinerna. Lägst andel lyckliga finns i Irak, där nettoandelen lyckliga är mindre än en procent.

De flesta svenskar tror att den närmaste framtiden för deras egen del kommer att bli bättre eller oförändrad under 2017. Hälften av svenskarna (49 procent) tror att 2017 kommer att bli bättre, fyra av tio (38 procent) tror att det kommer att bli ungefär likadant som förra året medan en av tio tror att det kommer att bli sämre. Nettoandelen svenskar som är optimistiska om den egna framtiden har ökat från 29 procent förra året till 39 procent i år.

  • I jämförelse med övriga länder i västra Europa är vi svenskar mer optimistiska då tre av tio (29 procent) européer tror att 2017 kommer att bli bättre och en lika hög andel tror att det kommer att bli sämre. 36 procent tror att det varken blir bättre eller sämre. Nettoandelen som är optimistiska om deras egen framtid är 0 procent, vilket är lägst av alla regioner som är med i undersökningen.
  • Svenskarna är överlag ungefär lika optimistiska som genomsnittet för samtliga länder som deltar i undersökningen. Globalt är nettoandelen optimistiska 37 procent. Den region där nettoandelen är allra högst är västra och södra Asien, där andelen är 51 procent.

Undersökningen har genomförts i 66 av världens länder i oktober-december 2016. CMA Research har genomfört fältarbetet i Sverige.

Om undersökningen

WIN/Gallups End of Year Survey genomförs i samarbete mellan dess medlemsföretag. CMA Research har genomfört fältarbetet i Sverige och har genom en riksrepresentativ webbpanel samlat in 1 034 svar från svenskar i november 2016. Undersökningen har genomförts i 66 av världens länder i oktober-december 2016 med omkring 1 000 svar per land. Totalt har 66 541 personer deltagit i undersökningen.

Om WIN/Gallup International

WIN-nätverket består av medlemsföretag från 80 länder världen över. Tillsammans täcker vi in 95 procent av världsmarknaden. Medlemmarna samarbetar för att dela branschkunskap, nya undersökningsmetoder och verktyg samt att hjälpa varandra att finna de mest lämpliga lösningarna på internationella undersökningsprojekt. Det finns endast ett medlemsföretag per land och CMA Research AB representerar Sverige i detta avseende.

CMA Research är ett oberoende undersökningsföretag med akademisk bakgrund. Våra uppdragsgivare är företag och organisationer som vill utveckla sina medarbetare, kunder och sin marknad.


Om Origo Group

Origo Group är verksamma inom offentlig och privat sektor med både kvantitativ och kvalitativ analyskompetens. Vi har egen fältavdelning och systemutvecklingsavdelning som driver utvecklingen av innovativa teknikbaserade lösningar. Vi levererar beslutsunderlag inom samtliga områden med exempel som varumärke/marknadsinsikter, kund-/brukarnöjdhet, medarbetarnöjdhet, samhälle och produkt-/tjänsteutveckling.


Kontaktpersoner

Annika Persson Kvarnbergs
Kommunikation
Annika Persson Kvarnbergs
Helen Borgardt
Bank & Försäkring
Helen Borgardt
Lena Lovén
Affärsutvecklare
Lena Lovén
Denis Zgela
Prejektledare
Denis Zgela
Roger Söderkvist
Säljchef
Roger Söderkvist
Peter Annerbäck
Kommunikation
Peter Annerbäck
Johanna Svanberg
Projektledare
Johanna Svanberg
Lisa Hägg
Fältchef
Lisa Hägg
Per Rylander
Projektledare
Per Rylander
Maria Lindmark
Projektledare
Maria Lindmark
Anna Bergman
Kommunikation
Anna Bergman
Alf Lindqvist
Projektledare
Alf Lindqvist
Fredrik Knutsson
Projektledare
Fredrik Knutsson
Anders Johansson
Ansvarig trafik
Anders Johansson
Barbro Eriksson
Kommunikation
Barbro Eriksson
Henrik Brandes
Projektledare
Henrik Brandes