Mer än var femte kommun sänker idrottsstödet

I år sänker mer än var femte kommun sitt stöd till idrottsföreningarna. Det visar Riksidrottsförbundets kommunundersökning för år 2010, genomförd av CMA Research. Resultaten visar också stora skillnader mellan olika kommuner, för det kontanta föreningsstödet är skillnaden mer än 400 kronor per kommuninvånare.

62 kommuner, det vill säga mer än var femte kommun (22 procent) i landet, sänkte i år sitt stöd till idrottsföreningarna jämfört med 2009. Det visar Riksidrottsförbundets årliga kommunundersökning. År 2008 var motsvarande siffra 5 procent. Samtidigt sjönk andelen kommuner som ökade sitt stöd från 24 till 11 procent. Kommunerna drar framför allt ner på sitt kontanta stöd till föreningarna.

- Resultaten bekräftar den oro vi kände i höstas efter finanskrisen, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber. Det kommunala stödet, både det kontanta och anläggningsstödet, är oerhört viktigt för föreningarna. När kommunerna skär ner på stödet påverkas föreningarnas möjligheter att bedriva en bra verksamhet.

Skillnaderna är stora mellan olika kommuner, och olika delar av landet. Det skiljer exempelvis mer än 400 kronor per kommuninvånare mellan den kommun som ger mest och den som ger minst i kontant stöd till idrottsföreningarna. I Örebro län är kontantstödet i genomsnitt 78 kronor per invånare medan det i Jämtlands län är 136 kronor.

Många kommuner skär också ner på anläggningsstödet. 17 procent av kommunerna minskade sin driftsbudget för egna idrottsanläggningar och 8 procent skar ner stödet till föreningsdrivna anläggningar. Motsvarande siffror 2008 var 5 respektive 3 procent. Men även en ökad budget kan drabba föreningarna. 32 kommuner har ökat sin budget genom att höja avgifterna.

Det kanske största stödet för idrottsföreningarna är de lokalsubventioner som innebär att framför allt barn och ungdomar får billigare hyra eller ingen hyra alls när de tränar. Även här märks en negativ utveckling. Antalet kommuner som ger lokalsubventioner har sedan 2008 minskat från 233 till 215.

- Självklart måste vi acceptera att en finanskris som den vi hade förra året även påverkar idrotten. Men det är viktigt att kommunerna tänker långsiktigt. De flesta av oss ser idrotten som en del av välfärden, och inte minst den breda barn- och ungdomsidrotten som en investering för framtiden. Att bara 47 av 290 kommuner har antagit någon form av idrottspolicy är ett tecken på att alldeles för få har tänkt igenom vad de vill med sitt idrottsstöd. Och då blir stödet lätt konjunkturberoende och kortsiktigt, säger Karin Mattsson Weijber.


FAKTA
Riksidrottsförbundet har under flera år regelbundet låtit CMA Research kartlägga kommunernas idrottsstöd. Svarsfrekvensen är hög, i år svarade 283 av landets 290 kommuner på enkäten. Kartläggningen gjordes i början av året, då 2010 års budget var fastlagd.

Rapporten kan hämtas från Riksidrottsförbundets hemsida.